Historien om Hjalmar Strömer

”Då vi idag inviger vårt nya gymnasium, som fått namnet Hjalmar Strömerskolan, är det kanske på sin plats att jag försöker ge en bild av den man som skolan uppkallats efter”.

Så inleds det tal Sixten Fjällgren, den kommunala skolstyrelsens ordförande, höll vid invigningen av Hjalmar Strömerskolan den 9 april 1970. Ett tal som för övrigt var fem maskinskrivna sidor långt och som sägs ha tagit mer än 40 minuter att hålla.

Nils Hjalmar föddes år 1849

Nils Hjalmar Strömer föddes 21 juni 1849 i Älghallen, Kärrnäset i Ströms socken. I talet som nämns ovan kallas han för ett ödemarksbarn då han föddes i ett nybyggartorp där hans föräldrar på egen hand fick bryta sin mark och bygga sig en liten stuga. Den finns nu på Ströms hembygdsgård i Strömsund. Hans familj bestod av en äldre syster och två yngre bröder.

Hans mor dog när Nils var 17 år men hans far levde ända fram till 1907. Familjen levde under bistra förhållanden och det fanns egentligen bara en möjlighet för den tidens unga, det var att odla vildmark och att bryta åker i storskogen. Många gick under i kampen och dessutom härjade dåtidens stora folksjukdom, lungsoten, som skördade många offer.

Hjalmar Strömers barndomshem, idag flyttat till
Ströms hembygdsgård.

Började som getare ...

Nils började sin gärning som vallpojke, eller som det hette ”getare”, och kanske fick han följa med sina föräldrar vid något kyrkbesök på ”Flata”, som inte var alltför långt bort. Nils stora dröm var att bli präst och det sägs att han brukade stå på en sten och predika för getterna och sina syskon. Vägen från det lilla torpet i ödemarken till en aktad ställning som präst var dock väldigt lång, för att inte säga nästan fullständigt omöjlig.

... och blev en lärd man

Men lille Nils hade bestämt sig och med en vilja av stål påbörjade han sin utbildningsresa vid en liten sameskola i Laxsjö vid 16 års ålder. Så småningom hamnade han vid Härnösands högre allmänna läroverk för att sedan fortsätta sina studier i Uppsala. Efter några års studier sågs han som en mycket lärd man som umgicks i de finaste av kretsar med till exempel Hjalmar Branting och August Strindberg. Hjalmar Branting ska ha sagt om honom att ”Måtte vår svenska demokrati få många sådana män som Hjalmar Strömer, så oegennyttiga, så nitiska, så sanningsälskande och så i grund och botten ärliga som han.”

En banbrytare inom folkbildningen

Förutom sin tid som som präst var Hjalmar en mycket uppskattad föreläsare och att sprida kunskap var för honom lika självklart som att kämpa för barmhärtighet, rättvisa och kärlek i världen. Han ses som banbrytare för populärkunskap och folkbildningen i vårt land. Det var tack vare insatserna inom folkbildningens område som Ströms skolstyrelse enhälligt beslutade att hedra hans minne genom att ge det nya gymnasiet hans namn. Hjalmar Strömer dog 1886 av tuberkulos, endast 37 år gammal.